skrälldus

substantiv

1. stor mængde, bunke, rub og stub

Gud, va' Egon är skrytsam, han satt bara där och räknade upp en hel skrälldus med framstående personer i sin släkt

Gud, hvor E. dog praler, han sad bare der og opremsede en hel stribe af fremstående personer i sin familie

2. sinkadus

Særlige udtryk:

En rejäl skrälldus

En på sinkadusen, et gok i nødden